Nu har vi beslutat oss. Vi ska separera. Kanske kommer som en chock för vissa, som ett konstaterande för andra. Det har varit en lång prosess, flera år faktiskt. Vi är överens och gör det som vänner. Känns ändå bra mitt i all oro och sorg. Mest funderinga har vi såklart över barnen.
Jag ville bara berätta. Dels för att många irl vänner läser här och jag orkar inte ringa runt. Blir fortfarande ledsen så fort jag pratar om det och har verkligen jättesvårt för medlidande. Så nu vet ni.
Mannen har tittat på ett radhus i området. Han gillade det och ska buda idag tror jag. Jag tittade på en trea igår som ligger på samma gata. Bra eller dåligt att bo kvar på gatan? Det får framtiden utvisa. Det var en av de stora sorgebitarna, att lämna gatan, grannarna och barnens kompisar. Nu får de ha den biten kvar.
Lägenheten ligger i ett litet hus med fyra lägenheter. Tyvärr ligger den en trappa upp med bara en liten balkong. Men jag tror att man kan ha utemöbler på fram och baksida. Annars var det en trevlig lägenhet med kaklat badrum och badkar. Det är lite lyxigt för mig som inte haft det :)
Mitt i allt ser jag fram emot detta och det blir nog bra i slutändan. Men det är mycket som snurrar i huvudet vil jag lova!
Kram på er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åhh, vad tråkigt.
Håller precis på att gå igenom samma sak - fast det är inte jag utan min älskade lillasyster som ska separera och flytta "hem" igen. Till Västerås.
Vet hur jobbigt det kan vara innan allt har löst sig och fallit på plats. Hon och jag talas nog vid per telefon 1-2 ggr/dag. Mycket tankar kring barn, boende, dagis, kompisar osv.
Hoppas allt löser sig så bra det bara någonsin kan för din och din fina familjs del.
Och så till något annat:
jag har en utmaning till dig inne på min sida. Anta den om du vill och har tid.
Många kramar fr Sus
Hej Lisa! Va jobbigt för er,men kanske jobbigast att ta det stora beslutet.Det måste ändå vara skönt att skiljas åt som vänner, det är ju oxå bra för barnen.Nu är det inte så långt kvar tills vi ska träffas med klassen, det ska bli riktigt roligt!!!!!!
Sköt om dig....
Många kramar från maria
Lisa, jag är nog en av dem som fick en "chock" när jag idag kollar din blogg!
Har varit bortrest på semester och inte kunnat läsa här på ett tag.
Ni ska separera....
Jag hoppas verkligen att det går bra och så smärtfritt som möjligt. Ni är det tredje paret vi känner som separerar i år.
*Skickar många varma tankekramar*
Katharina
Skicka en kommentar